En uppfräschning av historien ger en tydlig bild av Lycksele som ett av flera samiska centrum i Lappland. Vår nya samegård byggdes 1847 av mamsell Sophia Lovisa Bergström, som startade en skola enbart för samiska flickor i Tannbäck en mil utanför Lycksele. Denna skola blev sedermera Lyckseles första hembygdsmuseum. Nu får skolan åter en central ställning i samernas historia när vi som förening kan använda denna byggnad som samegård. Vi kan också nämna att man redan 1632 inrättades den första skolan för samiska barn i Lycksele (Skytteanska Skolan). Skolan som under modern tid flyttades till Tärnaby där den fortfarande är aktiv. Detta kan jämföras med att 1858 då man i Sverige startade den första obligatoriska folkskolan, då hade man i Lycksele bedrivit skolverksamhet i över 200 år. Det är ett kulturarv utan motstycke i Sapmi och för Sverige. Vi vill inte att detta skall glömmas bort och begravas som mycket annat som har med det samiska kuturarvet att göra.

Ja vi skall blicka framåt och se framtiden med allt vad det kan erbjuda, men utan kunskap och rötter i vårt kuturhistoriska arv kommer vi inte heller att kunna förmedla ett sanningsenligt bild och inte heller att tas på allvar när vi förmedlar bilden av den samiska historien. Blickar vi bakåt kan vi tydligt se hur några eldsjälar gjorde avtryck i historien, avtryck som troligen var mycket kontroversiella och inte helt på sin plats under denna tidsperiod. Man kan också ha åsikter om hur man gick tillväga för att få dom samiska barnen till skolbänken. Det råder idag däremot inga tvivel om att utbilning ger frihet, makt och kraft att kunna påverka den egna och andras situationen, förhoppningsvis till det bättre.

Ordförande
Samuel Arnfjell