|
|
Välkommen till Samerna.com och vår samiska nyhetssida i Lycksele. Under 1600-talets början fanns inga riksgränser. Sapmi samernas land bredde ut sig i norra skandinavien i ett naturskönt och fridfullt landskap. Men friden förblev inte, man visste nämligen att det fanns enorma fyndigheter av malm och staten ville försäkra sig om att den dansk-norska unionen inte kom åt området. I ett led i att ta kontrollen beslöt kung Karl IX:s att sända ut sitt riksråd Daniel Hjort för att etablera kyrk och marknadsplatser i lappmarken. Vid ting i Granö 16 januari 1606 föreslog samerna att en kyrka skulle placeras i Lycksele, man ansåg nämligen att Lycksele låg bäst till så att Ångermanlapparna inte skulle få så långt att färdas. Man enades därför att den urgamla samlingsplatsen som sedan tidigare låg på Öhn i Lycksele skulle bli kyrk- och marknadsplats för hela södra lappmarken. Varje år skulle här hållas ting och skatten skulle insamlas. Lycksele historia, 
Gammplatsen och Öhn är platsen där allt började. Redan på stenåldern valde människor att bosätta sig här! Samlad information från arkeologiska utgrävningar visar dessutom att det var här på Öhn, som samerna och nybyggarna kom i kontakt med överheten, representerad av präst och skolmästare. Idag är udden naturreservat med promenadstråk och fornlämningsområdet med en informationsskylt som berättar om platsens historia på svenska, engelska och sydsamiska. På hembygdsområdet finns ett 40-tal byggnader med utställningar och olika miljöer, förvaltade av Lycksele Hembygdsgille. I Ruselegården serveras sommartid våffl or med hjortronsylt eller annat hembakt till kaffet och i handelsboden kan man bl.a. köpa karameller i strut eller hyra klot för att spela ”bowling på gammeldags vis” i kägelbanan. Margaretakyrkan, byggd efter samma ritning som kyrkan från 1736, fungerar under semesterperioden som vägkyrka och Svenska Kyrkan ”fl yttar ut” söndagsgudstjänster och andakter till Gammplatsen. Som presentation av traktens ursprungsbefolkning, hittar ni Lycksele sameförening och det vackra vistet som ligger vid älven.
Lycksele samevecka har under årens lopp inneburit både mindre och större arrangemang, tyvärr har den lokala föreningen inte alltid haft ekonomiska resurser att på ideell basis hålla en hel vecka med arrangemang. Men det har ändå varit trivsamma arrangemang genom åren, som inneburit samvaro och underhållning i både mindre och större skala. 
Unik samling av samiska föremål får sin placering i Lycksele. Som ett resultat av ett stort samarbete ska Birger Nordins unika samling av samiska föremål permanent placeras i Lycksele. Det är samarbetet mellan Sparbankstiftelsen Norrland, Lycksele Sameförening, Skogsmuseet AB och Lycksele kommun som möjliggjort det. Ca: 2500 föremål får sitt nya hem i Lycksele, detta är ett steg i arbetet att få till ett samiskt centrum i Lycksele som pågått sedan i början av 2000-talet. | Ny samegård i Sapmi |
|
|
|
| Skrivet av Administrator | |
| 2010-01-13 | |
|
Vi i Lycksele sameförening jobbar för att stärka den samiska kulturen,
vad kan exemplifiera vårt kulturarv bättre än vår nya samegård. Inte nog med
att vi har en kuturplats som saknar motstycke i Sverige, vi har
fornlämningar både tidiga och sentida som är unika för hela norra
Skandinavien. Våra ambitioner och vårt jobb har resulterat i att vi för
första gången fått pengar för att påbörja renovering och iordningställa samegården till föreningen.
Ja vi skall blicka framåt och se framtiden med allt vad det kan erbjuda, men utan kunskap och rötter i vårt kuturhistoriska arv kommer vi inte heller att kunna förmedla ett sanningsenligt bild och inte heller att tas på allvar när vi förmedlar bilden av den samiska historien. Blickar vi bakåt kan vi tydligt se hur några eldsjälar gjorde avtryck i historien, avtryck som troligen var mycket kontroversiella och inte helt på sin plats under denna tidsperiod. Man kan också ha åsikter om hur man gick tillväga för att få dom samiska barnen till skolbänken. Det råder idag däremot inga tvivel om att utbilning ger frihet, makt och kraft att kunna påverka den egna och andras situationen, förhoppningsvis till det bättre.
Ordförande |
|
| Senast uppdaterad ( 2010-01-13 ) |
En uppfräschning av historien ger en tydlig bild av Lycksele som ett av flera samiska centrum i Lappland. Vår nya samegård byggdes 1847 av mamsell Sophia Lovisa Bergström, som startade en skola enbart för samiska flickor i Tannbäck en mil utanför Lycksele. Denna skola blev sedermera Lyckseles första hembygdsmuseum. Nu får skolan åter en central ställning i samernas historia när vi som förening kan använda denna byggnad som samegård. Vi kan också nämna att man redan 1632 inrättades den första skolan för samiska barn i Lycksele (Skytteanska Skolan). Skolan som under modern tid flyttades till Tärnaby där den fortfarande är aktiv. Detta kan jämföras med att 1858 då man i Sverige startade den första obligatoriska folkskolan, då hade man i Lycksele bedrivit skolverksamhet i över 200 år. Det är ett kulturarv utan motstycke i Sapmi och för Sverige. Vi vill inte att detta skall glömmas bort och begravas som mycket annat som har med det samiska kuturarvet att göra.
| < Föregående | Nästa > |
|---|
