Samerna

Bilder från vårt samiska viste och delar av Lycksele. Titta lite närmare >>>
 


Hem

Liksjuo

Foto: Samuel ArnfjellVälkommen till Lycksele sameförening och vår nya hemsida, Under 1600-talets början fanns inga riksgränser. Sapmi samernas land bredde ut sig i norra skandinavien i ett naturskönt och fridfullt landskap. Men friden förblev inte, man visste nämligen att det fanns enorma fyndigheter av malm och staten ville försäkra sig om att den dansk-norska unionen inte kom åt området. I ett led i att ta kontrollen beslöt kung Karl IX:s att sända ut sitt riksråd Daniel Hjort för att etablera kyrk och marknadsplatser i lappmarken. Vid ting i Granö 16 januari 1606 föreslog samerna att en kyrka skulle placeras i Lycksele, man ansåg nämligen att Lycksele låg bäst till så att Ångermanlapparna inte skulle få så långt att färdas. Man enades därför att den gamla samlingsplatsen som sedan tidigare låg på Öhn i Lycksele skulle bli kyrk- och marknadsplats för hela södra lappmarken. Varje år skulle här hållas ting och skatten skulle insamlas. Lycksele historia, Länk >>>

Öhn

Samisk slöjdare, foto: Samuel ArnfjellGammplatsen och Öhn är platsen där allt började. Redan på stenåldern valde människor att bosätta sig här! Samlad information från arkeologiska utgrävningar visar dessutom att det var här på Öhn, som samerna och nybyggarna kom i kontakt med överheten, representerad av präst och skolmästare. Idag är udden naturreservat med promenadstråk och fornlämningsområdet med en informationsskylt som berättar om platsens historia på svenska, engelska och sydsamiska. På hembygdsområdet fi nns ett 40-tal byggnader med utställningar och olika miljöer, förvaltade av Lycksele Hembygdsgille. I Ruselegården serveras sommartid våffl or med hjortronsylt eller annat hembakt till kaffet och i handelsboden kan man bl.a. köpa karameller i strut eller hyra klot för att spela ”bowling på gammeldags vis” i kägelbanan. Margaretakyrkan, byggd efter samma ritning som kyrkan från 1736, fungerar under semesterperioden som vägkyrka och Svenska Kyrkan ”fl yttar ut” söndagsgudstjänster och andakter till Gammplatsen. Som presentation av traktens ursprungsbefolkning, hittar ni Lycksele sameförening och det vackra vistet som ligger vid älven.

Samiska veckan

vid_elden_270.jpgSamiska veckan i Lycksele har under årens lopp inneburit både mindre och större arrangemang, tyvärr har vi inte alltid haft ekonomiska resurser att på ideell basis hålla en hel vecka med arrangemang.  Men det har ändå varit trivsamma arrangemang genom åren, som inneburit samvaro och underhållning i både mindre och större skala. Nu i år har vi 2 stora anledningar att fira här i Liksjuo, vi firar 20 år som förening och dessutom samordnar vi detta med flera andra föreningar och Lycksele kommun under veckan som kommer. Filmen HJORDELIV av Kine Boman kommer att visas, med besök av huvudrollsinnehavarna Lisa Omma från Lycksele och Aina Johansson från Ammarnäs. OBS! Om inget oförutsett händer kommer även en exklusiv förhandsvisning av filmen VARG i Lycksele.  Läs mer

"Samiska Skatter"

Foto: Samuel ArnfjellUnik samling av samiska föremål får sin placering i Lycksele. Som ett resultat av ett stort samarbete ska Birger Nordins unika samling av samiska föremål permanent placeras i Lycksele. Det är samarbetet mellan Sparbankstiftelsen Norrland, Lycksele Sameförening, Skogsmuseet AB och Lycksele kommun som möjliggjort det. Ca: 2500 föremål får sitt nya hem i Lycksele, detta är ett steg i arbetet att få till ett samiskt centrum i Lycksele som pågått sedan i  början av 2000-talet. Läs mer
 
Samiska skatter hittar hem! PDF Utskrift E-post
Skrivet av Administrator   
2008-01-30
En fantastiskt fin samling har hittat hem till Lycksele, det är med stor glädje som sameföreningen i Lycksele kan konstatera att Birger Nordins samling medca 2500 unika föremål hittat hem till Lycksele. Flera av föremålen har sitt ursprung i Ume lappmark och Lycksele vilket gör det extra roligt att den hamnar här, Lycksele som i hundratals år varit ett centrum i Ume lappmark får nu sin skatt av samiska föremål. Efter att i 6 års arbetat för att få samlingen till Lycksele har Lycksele sameförening fått utdelning på bästa möjliga sätt.

Foto: Samuel Arnfjell

Det är det mycket unika samarbetet mellan Sparbankstiftelsen Norrland, Lycksele Sameförening, Skogsmuseet AB och Lycksele kommun som möjliggjort det. Ca: 2500 föremål får sitt nya hem i Lycksele. Detta är ett steg i arbetet att få till ett samiskt centrum i Lycksele, ett arbete som pågått sedan i början av 2000-talet. En lång utdragen process, men med denna samiska samling ser det ljust ut. Läs pressmeddelandet i sin helhet (PDF 48KB)

"Att samla är att resa…
Mitt samlarområde är äldre samiska föremål. Det är grundat på ett genuint intresse för samekulturen. Jag betraktar den med ett utifrånperspektiv, eftersom jag själv ej är same. Jag beundrar samernas förmåga att i sina nyttoföremål kombinera det användbara med det vackra. I min samling har jag föremål från 1500-talet till 1900-talet och med ursprung från alla de fyra samiska länderna. Allt från fingerborgar till ackjor intresserar mig."  Birger Nordin 

Foto: Samuel Arnfjell

I samlingen hittar man allt från fantastikt ornamenterade knivar till finaste lappsilver och konsthantverk. Kulturföremålen speglar en samisk historia som äntligen kommer att kunna beskådas i en fast utställning. Kulturföremålen ligger till stor del som grund för den moderna slöjden. I samlingen hittar man även slöjden som kvinnor i stor utsträckning utövade som, pärl- och tennbroderier, rotbindning samt skinnarbetet.

Den övre bilden till vänser föreställer:  Benkalender, "Ihres kalender", från omkring 1690. Mycket unik kalender.

Den nedre bilden till höger föreställer: ( Renar gjorda av skogssamen Jöns Paulus Mickelsson-Hatta (eg. Haetta) Allt material kommer från renen själv. Den fina skinnet är taget från renens panna och stoppning av renhår. Hornen är tillverkade av senor som doppats i lim, kokat på horn. Han eget renmärke är till och med inskuret i öronen. Hatta hade omkring 1930 förlorat hela sin rengjord, men började då tillverka renar i miniatyr. Han sålde sina välgjorda renar och för pengarna köpte han riktiga renar. När hela gjorden var återskapad slutade han tillverka dessa renar. Många har försökt efterapa Hattas renar men misslyckats. Ingen var så skicklig som han.)

 Foto: Samuel Arnfjell/Skogsmuseet

Senast uppdaterad ( 2008-02-27 )
 
< Föregående   Nästa >
Advertisement