Samerna

Besök samevistet i sommar och boka guide redan nu. Kontakta oss >>>
 


Hem

Liksjuo

Foto: Samuel ArnfjellVälkommen till Lycksele sameförening och vår nya hemsida, Under 1600-talets början fanns inga riksgränser. Sapmi samernas land bredde ut sig i norra skandinavien i ett naturskönt och fridfullt landskap. Men friden förblev inte, man visste nämligen att det fanns enorma fyndigheter av malm och staten ville försäkra sig om att den dansk-norska unionen inte kom åt området. I ett led i att ta kontrollen beslöt kung Karl IX:s att sända ut sitt riksråd Daniel Hjort för att etablera kyrk och marknadsplatser i lappmarken. Vid ting i Granö 16 januari 1606 föreslog samerna att en kyrka skulle placeras i Lycksele, man ansåg nämligen att Lycksele låg bäst till så att Ångermanlapparna inte skulle få så långt att färdas. Man enades därför att den gamla samlingsplatsen som sedan tidigare låg på Öhn i Lycksele skulle bli kyrk- och marknadsplats för hela södra lappmarken. Varje år skulle här hållas ting och skatten skulle insamlas. Lycksele historia, Länk >>>

Öhn

Samisk slöjdare, foto: Samuel ArnfjellGammplatsen och Öhn är platsen där allt började. Redan på stenåldern valde människor att bosätta sig här! Samlad information från arkeologiska utgrävningar visar dessutom att det var här på Öhn, som samerna och nybyggarna kom i kontakt med överheten, representerad av präst och skolmästare. Idag är udden naturreservat med promenadstråk och fornlämningsområdet med en informationsskylt som berättar om platsens historia på svenska, engelska och sydsamiska. På hembygdsområdet fi nns ett 40-tal byggnader med utställningar och olika miljöer, förvaltade av Lycksele Hembygdsgille. I Ruselegården serveras sommartid våffl or med hjortronsylt eller annat hembakt till kaffet och i handelsboden kan man bl.a. köpa karameller i strut eller hyra klot för att spela ”bowling på gammeldags vis” i kägelbanan. Margaretakyrkan, byggd efter samma ritning som kyrkan från 1736, fungerar under semesterperioden som vägkyrka och Svenska Kyrkan ”fl yttar ut” söndagsgudstjänster och andakter till Gammplatsen. Som presentation av traktens ursprungsbefolkning, hittar ni Lycksele sameförening och det vackra vistet som ligger vid älven.

Samiska veckan

vid_elden_270.jpgSamiska veckan i Lycksele har under årens lopp inneburit både mindre och större arrangemang, tyvärr har vi inte alltid haft ekonomiska resurser att på ideell basis hålla en hel vecka med arrangemang.  Men det har ändå varit trivsamma arrangemang genom åren, som inneburit samvaro och underhållning i både mindre och större skala. Nu i år har vi 2 stora anledningar att fira här i Liksjuo, vi firar 20 år som förening och dessutom samordnar vi detta med flera andra föreningar och Lycksele kommun under veckan som kommer. Filmen HJORDELIV av Kine Boman kommer att visas, med besök av huvudrollsinnehavarna Lisa Omma från Lycksele och Aina Johansson från Ammarnäs. OBS! Om inget oförutsett händer kommer även en exklusiv förhandsvisning av filmen VARG i Lycksele.  Läs mer

"Samiska Skatter"

Foto: Samuel ArnfjellUnik samling av samiska föremål får sin placering i Lycksele. Som ett resultat av ett stort samarbete ska Birger Nordins unika samling av samiska föremål permanent placeras i Lycksele. Det är samarbetet mellan Sparbankstiftelsen Norrland, Lycksele Sameförening, Skogsmuseet AB och Lycksele kommun som möjliggjort det. Ca: 2500 föremål får sitt nya hem i Lycksele, detta är ett steg i arbetet att få till ett samiskt centrum i Lycksele som pågått sedan i  början av 2000-talet. Läs mer
 
Gåetie PDF Utskrift E-post
Skrivet av Administrator   
2007-09-28
Kåtan eller Gåetie som det heter på Samiska är för alla förknippat med nomadiserande Samer ett folk som lever i norra Sverige.

Kåta ( Gåetie )

katan_bild1_270.jpg
Förebilden för denna kåta som man också kan kalla den genuina kåtan är Bågstångskåtan, en tältkåta utvecklad av de svenska och norska Samerna på 1600-talet. Med övegången till ett mer bofast liv så började man bygga torvkåtor. Detta möjliggjorde även användningen av kraftigare byggmaterial. Torvkåtan gjordes då det inte fanns spikar m.m. All stödande struktur var av trä, och kvistar och klykor användes skickligt till att samanfoga bygget. Stommen tätades med björknäver och täcktes med ett isolerande lager av torv. Med eldstaden som en centrala del i torvkåtan.

 

katan_bild2_270.jpg

 

För att kunna genomföra ett bygge i den här storleken krävs goda förberedelser och hantverksskicklighet. Det var inte som förut då man nästan överallt kunde hitta passande material i skogarna runt bosättningarna. Med dagens moderna skogsbruk är det nästan omöjligt att hitta materialet till den bågformade stommen, som är grunden i denna Gåetie Det kan ta flera dagar, veckor och många mil att gå för att hitta det man behöver.

 

 

katan_bild3_270.jpg

 

Den Gåetie Lycksele sameförening uppfört ligger på en  flera hundra år gammal samisk boplats. Efter många långa år har sameföreningen äntligen fått möjlighet att uppföra en äkta Gåetie som samernas alltid gjort. “Lappstockholm” som Lycksele kallas har bara sett början till nått verkligt unikt. En eloge till alla som satsat idiellt  i detta bygge, som man nu kan avnjuta på Kulturplatsen i Lycksele.

 

katan_bild5_270.jpg

 

I denna bildserie som dokumenterar bygget från start till slut har man lagt stor vikt vid att det skall vara så nära orginalet som möjligt. Kvalité och känsla för det kuturella arvet  har genomsyrat detta bygge från ända från början. Som ni såväl kan se på dessa bilder.

 

 

katan_bild8_270.jpg

 

Som bilden till vänster visar ser ni tydligt bågformen som bär upp hela kåtans konstruktion, samt hur den sammanfogas med en genomgående stock. Ovan och nedan ser ni hur man nyttjar naturliga klykor för att bära upp den övre dörrkarmen. Det är få kåtor som så grundligt byggs efter konstens alla regler.

 

 

katan_bild7_270.jpg

 

Till höger kan ni se en av dom drivande i bygget Tommy Sjulsson (utan keps) i samspråk med en av deltagarna när dom justerar den övre dörrposten.

 

 

 

katan_bild10_270.jpg

 

Efter att grunden är laggd så kan man ställa upp stommen som består av björkslanor, det är nu man börjar ana formen och storleken på detta bygge. I denna Gåetie så kan man faktiskt utan problem få plats med upp till 15 vuxna personer runt elden.

 

 

 

 

 

 

katan_bild13_270.jpg

 

När alla stående stöttor är på plats kan man börja lägga näver och torv. Här till höger kan ni också se hur näver och torv läggs, ni ser hur tjockt lager med torv man lagt, det rör sig om upp till 20cm.

 

 

 

katan_bild16_270.jpg

 

Det tar en stund innan man lagt alla varven med torv, alla hjälps åt med denna  tidsödande uppgift som dessutom kräver att man är noggrann.

 

 

 

katan_bild17_270.jpg

 

Arbetet fortskrider och är nu inne på sista varven....om ingen annan är det, så är då ialla fall jag otålig och ivrig att se slutresultatet.

 

 

 

 

Nu står den där, efter många timmar av svett och hårt arbete......

.....en Gåetie som utstrålar styrka och mystik, en symbol för samefolkets urkraft.

 

 

 

vid_elden_270.jpg

 

Doften av rök och nygräddat bröd tränger in i näsborrarna. Det är dukat för fest. Lycksele sameförening inbjuder alla att besöka och avnjuta några timmar med en samisk vägvisare som guide. Specialpaket med guide, mat och dryck samt aktiviteter finns att boka.

Efter några timmar i kåtan där man fått lyssna på vägvisaren och samtidigt ätit gott så kan man gå ut på andra aktiviteter.

 

solnedgang_270.jpg

 

Om ni dessutom har viljan och lusten att sova i en kåta så kan det ordnas om man frågar. Jag lovar att det är minnesvärt...

Här i kåtans dunkel i skenet av en falnade glöd kan jag inte annat än förundras över att jag aldrig tidigare tagit mig tid för denna upplevelse.

 

 

Det är en ny värld av mystik som erövrar mina sinnen, ofrivilligt eller inte så kan jag inte motstå den kraft som lockar mig in i en dunkel värld av väsen aldrig förr skådade, inte skrämmande bara lockande. I fjärran tycks jag höra ekot av shamanens jojk och trummans mystiska dunk.

Jag hinner se stjärnorna blinka på en kall och klarblå natthimmel innan jag sakta helt sjuker in i drömmarnas värld där det omöjliga blir möjligt....

Det finns möjlighet för andra att utföra detta eller medverka i liknade projekt. Här finns mycket kunniga hantverkare med känsla för den samiska traditionen som kan föra kunskapen vidare.
För mer information kontakta oss via kontaktsidan och märk brevet med “Gåetie”

Text och Foto Samuel Arnfjell

Senast uppdaterad ( 2008-05-29 )
 
< Föregående
Advertisement