Med anledning av det initiativ man tagit genom att försöka etablera ett samiskt kulturcentum i Umeå, vill vi på detta sätt markera att vi inte stöder en sådan satsning.

Historiska platser som har en levande kultur och som varit viktiga i hundratals år är inget man kan ta lätt på. Platser som förmedlar starka historiska band århundraden tillbaks i tiden och som i allra högsta grad än idag kan bjuda på genuina samiska miljöer måste man bevara och värna om.

Vi vill att det skall vara en länsangelägenhet att vårda dom kulturhistoriskt viktiga platser som redan finns och att man på länsnivå aktualiserar och uppmuntrar lokala samiska initiativ. Lycksele är en bland flera viktiga mötesplatser i Lappland och Västerbotten som man bör satsa mer på.

Vi vill att dom platser som finns skall lyftas fram som viktiga arenor, även dom som ligger utanför storstadsregionen eller kanske just precis därför att dom ligger utanför storstadregionen. Lycksele sameviste och Gammplatsen är en av dessa platser. (Lycksele ligger endast dryga 1½ timme från Umeå med bil och 1 timme från Stockholm med flyg)

Vi vill lyfta Lycksele som ett av flera exempel i Västerbotten och Lappland. Under 2007 firar Lycksele 400 år som Kyrk- och marknadsplats. På Gammplatsen där allt började för drygt 400 år sedan har bl.a Lycksele sameförening genom ideella krafter genomfört en rad kulturella arrangemang på en kulturhistoriskt viktig plats.

Vi vill i år speciellt lyfta fram Lycksele som för 400 år sedan blev kyrk- och marknadsplats i Ume lappmark. Den redan existerande samiska samlingsplatsen blev 1607 en av fem knutpunkter i Lappland. Karl IX hade en tanke bakom bildandet av kyrk- och marknadsplatser, det var att befästa Lappland som svenskt område, organisera handeln och kristna den samiska befolkningen. Lycksele var och förblir också den första staden i Lappland.

Vi som sameförening i Lycksele vill satsa på vår lokala historia, som också är av nationellt och internationellt värde. Vår lokalhistoria visar inte bara på 400 år av historia utan även fornlämningar betydligt äldre än så. Att bevara och tillgängliggöra vår samiska historia och kultur borde vara en angelägenhet både för länet och nationen.

Lycksele sameförening

Från ett mänskligt perspektiv vet alla att kulturhistoriska rötter är en av flera fundamentala delar i individens identiteten. Det är viktigt att också värnar den samiska historien. Det är också viktigt att lyfta upp dessa frågor så att man inte begår misstag utifrån ett kortsiktigt perspektiv. Det finns en mycket stor riskt att man utmanövrerar viktiga platser som spelat en mycket viktig roll i historien ända fram till våra dagar utan att man egentligen tänker på vad man gör.

Platser, upplevelser, historia och ursprung ligger djupt rotad i själen. Mer än nått annat bidrar detta till vår identitet och att forma oss som individer. Allt för ofta är vi rotlösa och utan kunskap om vårt ursprung och vår histora. Lycksele är en mycket stor bit samisk historia som är viktig att inte bara bevara utan även att lyfta fram på ett bättre sätt. Om inte annat med respekt till våra förfäder borde vi ge Lycksele en plats i historien inte bara i ord utan även i handling.

För att få en bättre förståelse varför Gammplatsen Öhn i Lycksele spelat så stor betydelse för samerna i Ume lappmark långt före Lycksele blev Kyrk- och marknadsplats, så bör ni läsa detta. På denna länk kan ni läsa om detta. http://www.lycksele400.se/content/view/94/70/

Detta är en strid mellan David och Goliat. David är inlandet, som får representera dom intressen och kulturplatser som riskerar att gå förlorade eller hamna i skymundan. Umeå är Goliat, där tunga politiska påtryckningar och kapitalet styr fullt ut, detta med ringa tanke på landsbyggdens historia och vikten av att bevara det som redan finns och som har funnits långt innan Umeå ens tänkt tanken.

Jag har varit i Lycksele flera gånger och ville bara säga att det är mycket imponerande det som ni gjort runt den gamla samiska boplatsen. Ett väl genomfört arbete, väl värt att besökas fler än en gång.

Samen

Bra, jag stödjer absolut ett den samiska kulturen i inlandet och Lappland. Varför i hela friden skall man nu helt plötsligt bli så fokuserade på den samiska kulturen i Umeå???

Är det någon överhuvud taget som förstår det?